Välkommen till blodproppsskolan
Denna e-learning är framtagen för att på ett enkelt sätt gå igenom blodproppsskolans innehåll steg för steg. Ubildningen ger dig god kunskap om hur blodproppar bildas, vilka bakomliggande sjukdomar och faktorer det finns samt de vanligaste åtgärderna för att förhindra att blodproppar bildas. Efter varje avsnitt finns det frågor att besvara där du kan testa dig själv på innehållet.
Det är vår förhoppning att du ska känna dig trygg med den kunskap du fått i ämnet blodproppar efter du gått igenom denna utbildning.
Lycka till.
BLODPROPPSSKOLAN E-LEARNING: FÖRMAKSFLIMMER
Detta avsnitt går igenom förmaksflimmer, förekomst och hur det kan uppstå i hjärtat samt hur blodproppar bildas vid sjukdomen och vilka följder det kan få.
Steg 1/15 - Förmaksflimmer drabbar många
Förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Man beräknar att 526 000 svenskar är drabbade av förmaksflimmer. Av dem har runt 399 000 fått sin diagnos medan uppskattningsvis 127 000 fortfarande är oupptäckta. Stroke till följd av förmaksflimmer går att förebygga. Det första steget är det viktigaste, att upptäcka flimret i hjärtat. Risken att utveckla förmaksflimmer ökar med stigande ålder. Förmaksflimmer är en sjukdom där nya behandlingar och bättre vård räddat många och gett många människor ett bättre liv.1 Risken att utveckla förmaksflimmer ökar med stigande ålder och vid en ålder över 75 år beräknas drygt tolv procent vara drabbade. Sjukdomen har stora konsekvenser för samhället och orsakar 30 000 inläggningar på svenska sjukhus varje år. Kostnaderna för stroke uppskattas till minst 18,3 miljarder svenska kronor om året där 30% av de med stroke hade känt förmaksflimmer.
Referens 1. Flimmerrapporten 2023, Riksförbundet Hjärtlung.
Steg 2/15 - Se filmen om förmaksflimmer och hjärtrytmstörningar
Steg 3/15 - Förmaksflimmer gör att hjärtat slår i otakt
Vad är förmaksflimmer?
Vid förmaksflimmer har sinusknutan i förmaken förlorat sin funktion och istället skickas mängder av impulser till omkopplingsstationen (AV knutan) i ett ”elektriskt kaos”. Omkopplingsstationen förhindrar att samtliga av dessa impulser leds över till kamrarna, men medför istället att hjärtrytmen blir snabb och oregelbunden. I hjärtat fylls kamrarna med blod från förmaken inför varje hjärtslag. Fyllnaden sker dels via ett passivt flöde men också via en sammandragning av förmaken. Vid förmaksflimmer har förmaken förlorat sin förmåga att dra sig samman och förutom att rytmen blir snabb och oregelbunden blir fyllnaden av kamrarna försämrad. Symtomen vid förmaksflimmer är mycket varierande. En del känner inte av sitt flimmer alls, men vanligen ger ett obehandlat flimmer symtom i form av hjärtklappning, andfåddhet, bröstsmärtor, yrsel eller trötthet. Ibland känns ingenting i vila, men istället kraftiga symtom vid lindrig ansträngning.
Steg 4/15 - Det finns tre former av förmaksflimmer
Olika former av förmaksflimmer
Förmaksflimmer brukar delas in i tre former. Det attackvisa flimret som går över av sig självt, utan någon åtgärd och det attackvisa ihållande flimret som kräver någon form av åtgärd för att gå över. Vid den tredje formen har patienten förmaksflimmerrytm hela tiden, så kallat kroniskt flimmer, där läkaren inte längre försöker återställa vanlig rytm. Förmaksflimmer diagnostiseras med elektrokardiografi (EKG). Diagnosen är vanligen lätt att ställa. Det krävs dock att man har ett pågående flimmer då EKG tas. Problem kan uppstå då flimret är attackvist förekommande och har gått över då man kommer i kontakt med sjukvården.
Steg 5/15 - Det krävs ett EKG för att ställa rätt diagnos
Symtom som hjärtklappning och andfåddhet kan också finnas vid många andra diagnoser. Därför krävs ett EKG som visar förmaksflimmer för att ställa diagnosen. Vid misstanke på attackvist förekommande förmaksflimmer görs vanligen någon form av så kallat bandspelar-EKG. Ett sådant kan spela in hjärtrytmen kontinuerligt i upp till sju dagar med hjälp av en liten utrustning som man bär på sig. Det finns också annan bandspelarutrustning som man själv kan aktivera vid symtom. Denna utrustning kan bäras i upp till två månader. Sedan några år finns också en möjlighet att ställa diagnos med hjälp av tum-EKG som är en liten platta på vilken man sätter sina tummar vid symtom och ett EKG registreras. Utvecklingen av dessa portabla EKG apparater i olika varianter går fort och det kommer nya i en strid ström. Efter upptäckten av förmaksflimmer brukar blodprover tas och ett ultraljud göras. Detta för att hitta bakomliggande orsaker men också för att få kunskap för att välja rätt behandling.
Steg 6/15 - Förmaksflimmer ökar risken för blodproppar
Blodproppar vid förmaksflimmer
Förmaksflimmer ökar risken för att det bildas blodproppar i hjärtat. Dessa blodproppar kan följa med blodströmmen och orsaka stopp av blodflöde i olika organ, främst hjärnan och kan då leda till stroke. Men blodpropparna kan även fastna på andra ställen och orsaka exempelvis stopp i blodflöde till tarm, njure eller ben. Risken att drabbas av stroke, oberoende av andra riskfaktorer, är 5-6 gånger högre om man har förmaksflimmer jämfört med om man inte har det. Risken för blodproppsbildning vid förmaksflimmer ökar med antalet kända riskfaktorer såsom: rökning, hjärtsvikt, högt blodtryck, ålder och diabetes.
Om man tidigare haft stroke är risken särskilt stor. På senare år har även riskfaktorer såsom att vara kvinna och åderförkalkning i benen fått en tyngd i uppskattningen av risk.
Steg 7/15 - Se filmen om hur en blodpropp bildas
Steg 8/15 - Det finns flera orsaker till förmaksflimmer
Orsak till förmaksflimmer
Den vanligaste orsaken till att förmaksflimmer uppstår är högt blodtryck men det kan också orsakas av klaffel, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom eller överproduktion av sköldkörtelhormon. Hos en del av patienterna hittar man ingen bakomliggande förklaring. Akuta attacker av förmaksflimmer kan utlösas av stress, alkohol och kaffe. Hos ett mindre antal patienter kommer attackerna istället i vila och då vanligen nattetid.
Steg 9/15 - Det finns flera behandlingsmetoder
Behandling av förmaksflimmer
Tidigare fokuserade behandlingen på att i så stor utsträckning som möjligt försöka återfå normal hjärtrytm. Modern forskning har visat att detta inte är det avgörande för patientens prognos. Behandlingen styrs därför numera av patientens symtom och inte bara av den faktiska rytmen. Behandlingen är alltså numera i högre grad individualiserad än tidigare. Två grundläggande behandlingsstrategier finns, rytmkontroll respektive frekvenskontroll. Vid rytmkontroll eftersträvas att den normala hjärtrytmen ska återställas och bibehållas. Vid frekvenskontroll försöker man inte återställa den normala hjärtrytmen utan man låter hjärtat ha kvar förmaksflimmerrytm och behandlingen inriktas på att hålla hjärtfrekvensen på en lugn nivå så att personen mår bra.
Steg 10/15 - Behandlingen inleds med en "konvertering"
Kontroll av hjärtats rytm
Om förmaksflimret inte går över spontant krävs någon form av åtgärd för att bryta förmaksflimret och återställa normal hjärtrytm. I Sverige används så kallad elkonvertering. Då blir man kortvarigt nedsövd och en strömstöt skickas genom hjärtat och nollställer samtliga impulsgivande hjärtceller vilket gör att normal hjärtrym oftast återkommer. Denna åtgärd är oftast effektiv och patienten upplever inget obehag. På senare år har dock flera svenska sjukhus börjat använda konvertering med läkemedel. Fördelen är att man slipper sövas, men konvertering med läkemedel är inte lika effektivt som elkonvertering. Om man är helt säker på att förmaksflimret debuterat inom de senaste 48 timmarna kan konverteringen ske direkt utan föregående blodförtunnande behandling. Har längre tid än 48 timmar förflutit sedan debuten av förmaksflimret finns risk för att blodproppar bildats i förmaket och dessa riskerar åka iväg ut i kroppen vid konverteringen och orsaka stroke. I dessa fall måste patienten ta blodförtunnande läkemedel under minst tre veckor innan elkonverteringen kan genomföras. Tidsgränsen på 48 timmar har börjat ifrågasättas och troligen kommer behandlingsriktlinjer för elkonvertering ändras till att det krävs blodförtunnande läkemedel före konvertering även inom den tidsgränsen. För att behålla normal hjärtrytm krävs vanligen att man behandlar med rytmreglerande läkemedel.
Steg 11/15 - Behandlingen kompletteras ofta med läkemedel
Rytmreglerande läkemedel
Dessa läkemedel kallas antiarytmika och kräver kunskap och vana hos läkaren som använder dem, då de kan göra mer skada än nytta om de används fel. Det finns flera olika preparat men det krävs noggrann genomgång och utredning innan val av preparat görs. För de personer, som trots behandling med läkemedel, fortfarande är besvärade av förmaksflimret kan ett operativt ingrepp bli aktuellt. Det finns olika former av operativa ingrepp som lungvensablation och his-ablation som beskrivs kortfattat nedan. Vid lungvensablation försöker man isolera den vävnad i förmaken som avger de impulser som startar förmaksflimret. Ingreppet görs via ljumsken och personen är vaken under ingreppet. Vanligen krävs fler än ett ingrepp för att nå bra resultat. Ingreppet är komplicerat och tidskrävande och passar inte alla personer men är alltså aktuellt för de som har uttalade besvär trots läkemedelsbehandling.
Steg 12/15 - Även en kirurgisk behandling kan behövas
Rytmreglerande operationer
Vid His-ablation (man förstör omkopplingsstationen med värme) bryts den elektriska förbindelsen mellan förmak och kammare och trots att flimret finns i förmaket kan det inte ledas över till kammaren. Innan ingreppet har man därför lagt in en pacemaker som styr kammarens rytm. Ingreppet innebär att hjärtrytmen blir lugn och jämn men flimret finns kvar i förmaket och fyllnaden och kammaren förbättras inte. Ingreppet reserveras vanligen för äldre personer som ständigt har flimmer och som inte mår bra trots läkemedelsbehandling. Ingreppen är enkla och kräver ingen sövning.
Mazekirurgi är öppen hjärtkirurgi vilken innebär att patienten sövs och att bröstkorgen öppnas. Det är ett omfattande kirurgiskt ingrepp som innebär att förmaken öppnas via speciella linjer och sedan sys igen. Till skillnad från de andra ingreppen krävs återhämtning som ibland kan vara långvarig. Mazekirurgi används därför bara till de svåraste fallen där det inte finns några andra behandlingsmöjligheter.
Steg 13/15 - Kronisk flimmer behandlas oftast med läkemedel
Kontroll av hjärtats frekvens
Vid kroniskt flimmer inriktas behandlingen på att sänka hjärtfrekvensen till normala nivåer i vila och vid ansträngning, samt att ta bort personens symtom av flimret. Detta uppnås nästan alltid med hjälp av läkemedel.
Aktuella läkemedelsgrupper är betablockerare, digitalis och vissa typer av kalciumflödeshämmare. För de personer som inte tolererar läkemedel eller har otillräcklig effekt är His-ablation en möjlighet.
Steg 14/15 - Blodproppshämmande läkemedel minskar risken för blodproppar
Blodproppshämmande mediciner
Stroke orsakat av förmaksflimmer är förknippat med sämre prognos jämfört med stroke som inte är orsakat av förmaksflimmer. Att med läkemedel minska blodets levringsförmåga och därmed minska risken för blodproppar är välkänt sedan många år. Vid förmaksflimmer är de vanligaste läkemedlen antikoagulantia såsom warfarin och olika läkemedel i en grupp som kallas NOAK, Non vitamin K beroende Oral AntiKoagulantia, där Eliquis ingår. Eftersom samtliga dessa läkemedel minskar blodets levringsförmåga ökar i sin tur risken för blödningar. En befarad biverkan är hjärnblödning. Det man vill uppnå med behandlingen när man väljer läkemedel är att ge förebyggande skydd mot stroke samtidigt som risken för hjärnblödningar ska vara låg. Olika läkemedel har olika effekt på att minska risken för stroke och minimera risken för blödningar.
Behandling med blodproppshämmande läkemedel är oftast livslång och innebär en livsomställning med noggranna kontroller. Dessa kontroller sköts oftast på specialiserade antikoagulantiamottagningar eller i primärvården. Prata med din läkare om vilken behandling och läkemedel som är bäst för just dig!
Steg 15/15 - NOAK är en typ av blodproppshämmande läkemedel
Blodproppshämmande NOAK
Eliquis tillhör läkemedelsgruppen NOAK eller Non vitamin K beroende Oral AntiKoagulantia, som innefattar faktor Xa-hämmare eller trombinhämmare, och är godkända som skydd mot stroke vid förmaksflimmer. NOAKs bör enligt Socialstyrelsen övervägas när en ny behandling påbörjas. Dessa läkemedel utövar sin blodförtunnande blodproppshämmande effekt direkt på ett specifikt enzym i koagulationssystemet. Dessa läkemedel anses vara säkra avseende risken för hjärnblödningar. Man behöver inte följa effekten av dessa läkemedel med blodprover, utom i vissa situationer, som till exempel vid trauma och inför operation. Effekten av denna typ av läkemedel är snabbt insättande, redan efter några timmar har patienter blodförtunnande effekt. Dessa läkemedel har få eller lindriga interaktioner gentemot olika typer av kost eller olika typer av läkemedel. Att kravet på blodprovskontroller uteblir ställer större krav på patienten, som själv utöver stöd från sjukvården måste se till att följsamheten till läkemedelsbehandling blir hög. Därför är det viktigt att du talar med din läkare vilken typ av läkemedel som passar dig.
Testa dina kunskaper förmaksflimmer
Här kommer några frågor för att sätta dina kunskaper på prov:
