Välkommen till blodproppsskolan
Denna e-learning är framtagen för att på ett enkelt sätt gå igenom blodproppsskolans innehåll steg för steg. Ubildningen ger dig god kunskap om hur blodproppar bildas, vilka bakomliggande sjukdomar och faktorer det finns samt de vanligaste åtgärderna för att förhindra att blodproppar bildas. Efter varje avsnitt finns det frågor att besvara där du kan testa dig själv på innehållet.
Det är vår förhoppning att du ska känna dig trygg med den kunskap du fått i ämnet blodproppar efter du gått igenom denna utbildning.
Lycka till.
BLODPROPPSSKOLAN E-LEARNING: DET FRISKA BLODOMLOPPET
I detta avsnitt kommer du att få lära dig mer om blodomloppet.
Steg 1/7 - Så här fungerar blodomloppet
Blodomloppet
För att förstå hur sjukdomar uppkommer är det bra att känna till hur vårt blodomlopp och hjärta fungerar. Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen via blodkärlen. De blodkärl som leder blodet från hjärtat kallas för artärer. Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna så vidgas dessa kärl lite, det är dessa små rörelser du kan känna om du mäter din puls vid handleden till exempel.
Artärerna har tjockare och mer töjbara väggar än de blodkärl som leder blodet tillbaka till hjärtat, de kärlen kallas för vener. Venerna har tunnare väggar än artärerna. De vener som finns i nedre kroppshalvan har klaffar som hindrar blodet från att rinna ”bakåt”. Det är i venerna de allra flesta blodpropparna bildas, det kommer du lära dig mer om längre fram.
Blodet har bland annat till uppgift att förse alla celler i kroppen med syre. Syret når blodet via lungorna där det syre som binds till de röda blodkropparna sedan åker med blodet, som då innehåller de syrerika röda blodkropparna, till hjärtat.
Steg 2/7 - Blodet har en inbyggd skyddsmekanism
Koagulation
Blodet har en inbyggd skyddsmekanism att vid eventuella skador på kärlväggar snabbt kunna reparera väggarna så att inte för mycket blod förloras. Det kallas för koagulation. Koagulationen eller blodets levringsförmåga är livsviktig för att vi inte ska blöda ihjäl när vi skadar oss. Tyvärr är blodets levringsförmåga ibland ett problem och kan istället ge upphov till proppar i blodet. Dessa proppar kan då fara iväg och orsaka stopp i blodflödet till olika organ i kroppen. Propparna kan ge upphov till stroke, propp i benen eller syrebrist i andra organ som till exempel lungor, njurar, lever och tarmar.
Steg 3/7 - Se filmen om hur hjärtat fungerar
Steg 4/7 - Hjärtat är ett komplext organ
Ditt hjärta
Hjärtat, som har storleken av en knuten hand, är ett mycket komplext organ som består av fyra rum, två kammare och två förmak. Dessa rum kan delas in i höger respektive vänster hjärthalva, där varje hjärthalva byggs upp av var sin kammare och var sitt förmak.
Steg 5/7 - Hjärtats jobb är att pumpa
Hjärtats kretslopp
De båda kamrarna pumpar ut blodet i respektive kretslopp. Vänster kammare pumpar genom vår största blodåder, aorta, ut blodet i hjärtats stora kretslopp. När vi mäter blodtrycket på sedvanligt vis är det blodtrycket i det stora kretsloppet som vi indirekt mäter. Höger kammare pumpar ut blodet till det lilla lungkretsloppet. Även förmaken deltar, dock i mindre utsträckning, i detta pumparbete, men i vissa fall kan även detta lilla tillskott vara av betydelse.
Steg 6/7 - Hjärtat styrs av elektriska impulser
Hjärtats elektriska system
Hjärtat drar sig samman till följd av elektriska impulser. Normalt utgår dessa från en punkt i höger förmak och leds över till kammaren via en speciell ”omkopplingsstation” mellan förmak och kammare. Denna omkopplingsstation förhindrar att hjärtat kan slå hur fort som helst. Först stimulerar de elektriska impulserna förmaken till att dra ihop sig så att blodet förs ner i kamrarna. Under denna tid har fortledningen av den elektriska aktiviteten gått långsamt genom omkopplingsstationen för att nå kamrarna, som sedan i sin tur drar ihop sig välfyllda med blod från förmaken.
Steg 7/7 - Hjärtklaffarna fungerar som ventiler
Hjärtklaffar
I de fyra hjärtrummen finns hjärtklaffar som hjälper till att vidmakthålla rätt tryck, volym och flödesförhållande inom och utanför hjärtat och på så vis upprätthålla en fungerande blodcirkulation i stora och lilla kretsloppet. Klaffarna kan närmast liknas vid enkelriktade ventiler.
Anpassningsbart hjärta. Hjärtat har förmåga att anpassa sig till förändringar. Det sker inte sällan en strukturell ombyggnad av hjärtat som på så sätt kan klara av en ökad arbetsbelastning. Nu ska vi titta närmare på sjukdomar som kan uppstå i blodomloppet.
