Välkommen till blodproppsskolan
Denna e-learning är framtagen för att på ett enkelt sätt gå igenom blodproppsskolans innehåll steg för steg. Ubildningen ger dig god kunskap om hur blodproppar bildas, vilka bakomliggande sjukdomar och faktorer det finns samt de vanligaste åtgärderna för att förhindra att blodproppar bildas. Efter varje avsnitt finns det frågor att besvara där du kan testa dig själv på innehållet.
Det är vår förhoppning att du ska känna dig trygg med den kunskap du fått i ämnet blodproppar efter du gått igenom denna utbildning.
Lycka till.
BLODPROPPSSKOLAN E-LEARNING: BLODPROPPAR
Detta avsnitt går igenom blodproppar, orsaker till blodproppar, vilka följder det kan få samt behandling för att minska risken för dem.
Steg 1/12 - Hur blodproppar uppkommer
Blodproppar
Blodproppar eller så kallad venös blodproppssjukdom uppkommer när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem. Mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas under sin livstid av venös blodproppsjukdom. Vanligast är blodpropp i benet, symtomen är då oftast svullnad samt smärta i vaden eller benet i vila eller vid belastning. I vissa fall lossnar delar av proppen och följer med blodströmmen till lungorna. Blodpropp i benet och lungan är två varianter av samma sjukdom. De vanligaste symtomen på blodpropp i lungan är andnöd, bröstsmärta, oro och ångest samt hosta.
Steg 2/12 - Blodproppar ger flera olika symptom
Lungemboli
Om proppen snabbt täpper till kärlet i ett ben blir symtomen dramatiska med svullnad, rodnad, ömhet och värme. Långsamt växande proppar kan å andra sidan vara symtomlösa. När mindre proppar hamnar i lungorna blir besvären obetydliga och övergående men stora proppar kan ge allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Risken att åter drabbas av blodpropp är fem till tio procent under det första året, därefter cirka fem procent per år. Andel personer som dör vid blodpropp i benet är låg, under fem procent och den ställs i relation till ålder och annan allvarlig sjukdom. Dödlighet vid blodpropp i lungan är tio till femton procent och även den ofta orsakad av ålder och annan sjukdom.
Steg 3/12 - Förmaksflimmer ökar risken för blodproppar och stroke
Blodproppar och stroke
Vid förmaksflimmer slår hjärtat i ojämn takt. Då finns risk att blodproppar bildas i hjärtats förmak. Dessa kan lossna och föras ut i kroppens blodkärl. Om en sådan propp når hjärnans blodkärl kan man drabbas av hjärninfarkt (ischemisk stroke). Förmaksflimmer innebär också en kraftigt ökad risk för den mest allvarliga formen av stroke, hjärnblödning (hemorragisk stroke). Man beräknar att cirka 5 000 personer med förmaksflimmer drabbas av ischemisk stroke årligen, vilket motsvarar ungefär 14 personer per dag.1
Om förmaksflimmer upptäcks kan man förebygga stroke med blodförtunnande läkemedel som minskar blodets levringsförmåga. Dessa läkemedel kallas antikoagulantia.
Referens: 1. Riksstrokes årsrapport 2021
Steg 4/12 - Olika symptom för blodpropp i ett ben eller lunga
Symptom på blodpropp
Symtomen i benet är oftast svullnad samt smärta i vaden eller benet i vila eller vid belastning. I vissa fall lossnar delar av proppen och följer med blodströmmen till lungorna, även kallat lungemboli. Blodpropp i benet och lungan är två varianter av samma sjukdom.
De vanligaste symtomen på blodpropp i lungan är andnöd, bröstsmärta, oro och ångest samt hosta. Om proppen snabbt täpper till kärlet i ett ben blir symtomen dramatiska med svullnad, rodnad, ömhet och värme.
Långsamt växande proppar kan å andra sidan vara symtomlösa. När mindre proppar hamnar i lungorna blir besvären obetydliga och övergående men stora proppar kan ge allvarlig och ibland livshotande sjukdom.
Steg 5/12 - En blodpropp kan orsakas av flera faktorer
Orsak till blodpropp
När blodlevringsprocessen inte fungerar normalt kan det leda till tillväxt av en blodpropp som helt eller delvis kan fylla ut den aktuella venen. Blodproppar kan inte bara uppstå i ben, bäcken och lunga utan även i våra armar, i hjärnan eller i bukens och njurens vener. Risken för blodpropp ökar vid långvarigt stillaliggande, kirurgi, graviditet, hormontillförsel och tumörsjukdomar. Det finns även blodlevringsrubbningar som är ärftliga. Blodproppar kan även bildas vid förmaksflimmer, en sk arteriell blodpropp. Läs mer om detta under fliken förmaksflimmer eller klicka här.
Steg 6/12 - Se filmen om hur blodproppar bildas
Steg 7/12 - Hur en blodpropp diagnostiseras
Diagnos blodpropp
Det räcker inte med att göra en vanlig läkarundersökning för att ställa diagnosen venös blodpropp, utan man måste göra mer omfattande undersökningar med till exempel röntgen (flebografi) och ultraljud. Venös blodpropp i benet diagnostiseras med venröntgen eller ultraljudsundersökning och blodproppar i lungan med datortomografi eller isotopundersökning. Om man misstänker en propp i benet undersöks först båda benen och läkaren jämför benen avseende omfång, temperatur, färg och puls. Vid misstänkt propp i lungan bedöms andning, hjärtrytm och andningsljud samt tecken på hjärtbelastning som bensvullnad och svullna halskärl.
Steg 8/12 - Hur en blodpropp behandlas
Behandling av blodproppar
De flesta som drabbas av venös blodpropp behandlas i öppenvård, i komplicerade fall kan man börja behandlingen på sjukhus och så sker oftast vid blodpropp i lungan. Tidigare behandlades blodproppar direkt vid diagnos med blodproppshämmande läkemedel i injektionsform, ofta i kombination med läkemedel i tablettform. Idag finns alternativ till behandlingen då man kan ta tabletter som inte kräver att man samtidig gör en initial behandling med blodproppshämmande läkemedel i injektionsform. I komplicerade och eller allvarliga fall kan proppupplösande behandling och kärlöppning med röntgenkatetrar bli aktuella. Förebyggande behandling ges till exempel vid operationer eller långvarigt stillaliggande. Den allvarligaste biverkningen av alla blodproppshämmande tabletter är blödning. Allvarliga blödningar uppkommer hos en till två procent av patienterna.
Steg 9/12 - Behandlingstidens längd
Behandlingstid
Behandlingstidens längd vid venös blodpropp är ofta tre-sex månader. Den individanpassas alltid utifrån ålder, förmåga att genomföra behandlingen, riskfaktorer, utlösande orsak till den aktuella blodproppen, proppens läge och svårighetsgrad. För att förebygga att blodproppar återkommer efter genomgången behandling kan din läkare rekommendera att du fortsätter din läkemedelsbehandling ytterligare. Vid blodpropp under graviditet individualiseras behandlingstiden. Även rörlighet, övervikt, åderbråck, tidigare blodproppar och varje persons egen inställning tas med i bedömningen av behandlingens upplägg.
Steg 10/12 - Ibland behövs en proppupplösande behandling
Proppupplösande behandling
Om en venös blodpropp är mycket utbredd kan det leda till en så markant tryckökning i vävnaderna att cirkulationen i artärerna hotas. Om det leder till känselbortfall, minskad funktion och pulsering kan man överväga proppupplösande behandling. Det gör man ibland även vid högt sittande blodproppar hos yngre personer. Vid proppupplösande behandling används en kateter med eller utan stentinläggning, (en metallcylinder som träs på en kateter för att kunna föras in och vidgas). Man kan även behandla mer långvariga fall, så kallade kroniska fall, med proppupplösande behandling. Detta kan också bli aktuellt om proppen sitter i lungan och påverkar cirkulationen i kroppen eller ger svikt av höger hjärthalva. Proppupplösande behandling innebär dock högre risk för blödning, i värsta fall i hjärnan. Om man av någon anledning inte tål en sådan behandling, kan det istället bli aktuellt med en kirurgisk operation men det sker mycket sällan.
Steg 11/12 - Stödstrumpor kan minska risken för fler blodproppar
Stödstrumpor rekommenderas
Stödstrumpor och kompressionsstrumpor är inte riktigt samma sak. Patienter med besvär av svullnad och smärta från ett ben med blodpropp rekommenderas att börja använda stödstrumpa (finns att köpa på apoteket). Därefter kan man via sin läkare eller annan sjukvårdspersonal få hjälp att prova ut en kompressionsstrumpa. Kompressionsstrumpan kan hjälpa till och minska smärta och svullnad i benet, samt att förebygga att man får bestående besvär i benet t.ex. åderbråck och venösa bensår. Kompressionsstrumpan ska användas under ett år och därefter vid behov. Har man däremot inga besvär av svullnad och smärta från benet är vinsten av att använda stödstrumpa begränsad. Stödstrumpor rekommenderas även efter avslutad behandling i samband med långvarigt stillaliggande eller längre flygresor. Du som drabbats av blodpropp i benet kan i princip röra dig helt fritt, om benet är svullet kan du när du sitter lägga upp det på en pall eller stol. Det kan också vara bra att höja fotändan på sängen så att benet får högläge även när du sover, vilket kan minska svullnaden. Efter en blodpropp i benet finns det risk för stumhetskänsla, kronisk svullnad och mörkfärgning av huden och bensår. Besvären kan leda till nedsatt livskvalitet.
Steg 12/12 - Be din läkare om råd kring träning och aktiviteter
Träning och aktiviteter
Om du drabbats av blodpropp i lungan kan du när behandling påbörjats, röra dig igen som vanligt. Sängläge krävs endast om du har vissa uttalade symtom eller cirkulationspåverkan. Om du tränar aktivt bör du prata med din läkare om vilken grad av träning som är lämplig under pågående behandling. Sporter och aktiviteter där slag mot kroppen förekommer bör undvikas (lär dig mer om att leva med din sjukdom).
Testa dina kunskaper om blodproppar
Här kommer några frågor för att sätta dina kunskaper på prov:
