Förmaksflimmer kan beskrivas som ett elektriskt kaos i hjärtats förmak och innebär oftast en snabb och okontrollerad aktivitet i förmaken: den elektriska aktiviteten blir mycket hög och de elektriska impulserna överleds oregelbundet till hjärtats kamrar.
Förmaksflimmer beror på att de celler som styr dina hjärtslag inte fungerar som de ska. Det gör att hjärtats naturliga takthållare blir satt ur spel så att den inte kan kontrollera hjärtats rytm.
Vid förmaksflimmer kan de båda övre hjärtrummen inte dra ihop sig ordentligt, och därför kan inte blodet pumpas ut som vanligt. Ett sådant hjärtrum kallas ett förmak, och det är därför det heter förmaksflimmer.
Den exakta orsaken till förmaksflimmer är inte helt klarlagd, men risken ökar när man blir äldre. Det kan till exempel förekomma vid:
MINST 3 % AV DEN VUXNA BEFOLKNINGEN HAR FÖRMAKSFLIMMER.
Referens: 1177 Råd om vård. Hämtad 11 april 2013 från: http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Formaksflimmer-attackvis/
Ibland kan det vara svårt att förstå att olika personer beskriver samma sjukdomstillstånd, eftersom symtomen kan variera så mycket. Många människor med förmaksflimmer märker inte några symtom, medan andra känner av en snabb och/eller oregelbunden hjärtrytm. (Vissa människor beskriver det som ”hjärtklappning”). Andra möjliga symtom kan vara:
Det finns olika former av förmaksflimmer; det kan komma i attacker och gå över spontant, eller så behövs någon form av behandling för att bryta förmaksflimret, exempelvis elkonvertering.
Förmaksflimret går över spontant och oftast inom 48 timmar. Det varar alltid mindre än 7 dygn. Förmaksflimmer som behandlas/bryts inom 7 dygn ska betraktas som paroxysmalt.
Förmaksflimret går inte över spontant och varar mer än 7 dygn eller kräver någon form av behandling för att brytas.
Tidigare kallat ”kroniskt” förmaksflimmer. Går inte över spontant och kan inte brytas med hjälp av behandling. Förmaksflimret accepteras som ihållande av patienten och läkaren.
Förmaksflimmer i kombination med vissa riskfaktorer ökar risken för stroke. Exempel på riskfaktorer är hög ålder, tidigare stroke, diabetes, högt blodtryck, hjärtsvikt och ischemisk hjärtsjukdom.
Eftersom blodet inte pumpas ut på rätt sätt från hjärtat, kan det ansamlas i hjärtat och bilda ett koagel, som är en ansamling med levrat blod. Om koaglet lämnar hjärtat och tar sig ut i de små blodkärlen i hjärnan blockeras blodflödet vilket leder till en stroke.
Personer med förmaksflimmer löper större risk att drabbas av stroke än personer som inte har förmaksflimmer.
En stroke kan komma plötsligt och få effekter både på kort och lång sikt. Du måste agera snabbt. Här är några enkla saker att vara uppmärksam på som kan hjälpa dig att känna igen en stroke.
Gör AKUT-testet vid misstanke om stroke.
Ansiktsförlamning? Le och visa tänderna. Är personen sned i ansiktet? Hänger mungipan?
Förlamning i en arm? Lyft armarna och håll kvar i 10 sekunder. Har personen tecken på svaghet/förlamning i någon arm?
Svårigheter att tala, läsa eller förstå tal? Säg meningen: “Det är vackert väder idag”. Har personen svårt att hitta ord, säga rätt ord eller talar sluddrigt?
Symtomen kommer plötsligt och måste behandlas snabbt!
Diskutera AKUT-testet med familj och vänner så de kan hjälpa till i en nödsituation.
