Välkommen till blodproppsskolan
Denna e-learning är framtagen för att på ett enkelt sätt gå igenom blodproppsskolans innehåll steg för steg. Ubildningen ger dig god kunskap om hur blodproppar bildas, vilka bakomliggande sjukdomar och faktorer det finns samt de vanligaste åtgärderna för att förhindra att blodproppar bildas. Efter varje avsnitt finns det frågor att besvara där du kan testa dig själv på innehållet.
Det är vår förhoppning att du ska känna dig trygg med den kunskap du fått i ämnet blodproppar efter du gått igenom denna utbildning.
Lycka till.
BLODPROPPSSKOLAN E-LEARNING: KLAFFSJUKDOMAR
I detta avsnitt kommer du att få lära dig mer om Behandling av klaffsjukdomar.
Steg 1/7 - Klaffsjukdomar påverkar blodcirkulationen
Klaffsjukdomar
Hjärtats klaffar kan drabbas av sjukdomar som kan göra att det uppstår förträngning eller läckage i dessa. De här tillstånden påverkar hjärtats förmåga att upprätthålla adekvat blodcirkulation i blodomloppet. De klaffar som oftast drabbas av sjukdomar är vänster hjärthalvas klaffar och då i form av förträngning i aortaklaffen (aortastenos) eller läckage i mitralisklaffen (mitralisinsufficiens). Detta kan vara ett led i en generell åderförkalkningssjukdom. Aortastenos kan också uppkomma på grund av en missbildning av hjärtklaffarna.
Steg 2/7 - Klaffsjukdomar kan delas in i två grupper
Orsak till klaffsjukdomar
Klaffsjukdomar kan delas in i två grupper, de medfödda och de förvärvade. Ett exempel på medfött klaffel är bikuspid aortaklaff. Det är en missbildning som innebär att aortaklaffen har två cuspar (blad) istället för vanligtvis tre. Missbildningen kan ge symtom först sent i vuxen ålder. Förvärvade klaffel kan bero på att en infektion drabbar klaffen och förstör klaffens funktion. Det kan också bero på att en hjärtinfarkt drabbat ett visst område i hjärtat och som en följd av skadan förstörs strukturer som är helt nödvändiga för att hjärtklaffen ska fungera. Klaffen kan då bli otät och ett läckage uppkommer.
Steg 3/7 - Klaffsjukdomar kan behandlas på flera sätt
Behandling för klaffsjukdomar
Det sker en ständig utveckling av behandlingsmetoder och omhändertagande av personer som drabbas av klaffsjukdomar. Idag opereras barn med svåra hjärtfel och de uppnår allt oftare vuxen ålder. Äldre personer som tidigare inte ansågs kunna opereras på grund av sin ålder och för att det kan finnas andra sjukdomar med i bilden, kan idag erbjudas skonsammare alternativ vid operation med goda resultat. Läkemedel som minskar risken för blodpropp som stroke i samband med klaffsjukdom är ett mycket värdefullt komplement. Generellt sett uppdelas behandlingen i medicinsk och kirurgisk behandling.
Steg 4/7 - Läkemedel kan hjälpa hjärtats pumpkraft
Den medicinska behandlingen
Den medicinska behandligen inriktar sig på att hjälpa och understödja hjärtat i dess arbete, samt att minska risken för blodproppar. Oftast väljs en kombination av läkemedel som huvudsakligen påverkar hjärtats pumpkraft och rytm. Vätskedrivande läkemedel används även för att påverka blodmängden. Valet av blodförtunnande behandling styrs av en mängd faktorer, där den totala risken för varje person tas med i bedömningen. Vid behandling med blodförtunnande läkemedel får man ta ställning till vilket klaffel som åtgärdats och vilken kirurgisk eller annan behandling som gjorts. Beroende på detta väljs en kombination av ett eller flera läkemedel som påverkar blodets koagulationsförmåga. Behandlingstiderna för dessa olika läkemedel varierar också utifrån ovanstående. Därför kan man inte ge generella riktlinjer kring detta.
Steg 5/7 - En kirurgisk behandling kan behövas
Den kirurgiska behandlingen
Den kirurgiska behandlingen innebär att den sjuka hjärtklaffen byts ut eller i vissa fall lagas. Om det finns behov kan även andra sjukdomar i hjärtat åtgärdas som förträngningar i kranskärlen eller förmaksflimmer. När man ska byta klaffar väljs antingen mekaniska eller biologiska klaffproteser. Det som avgör vilken sorts klaffar som väljs är ålder och om det finns annan samtidig sjukdom som kräver blodförtunnande behandling. Mekaniska klaffproteser kräver livslång behandling med blodförtunnande läkemedel. Det rekommenderas framför allt för yngre patienter och till patienter som av annan anledning ändå använder dessa läkemedel, vanligtvis på grund av förmaksflimmer. Ännu har inget annat läkemedel än warfarin godkänts för denna indikation i Sverige, men forskning och studier pågår.
Steg 6/7 - En klaff kan ersättas av en protes
Biologiska klaffproteser
De biologiska klaffproteserna blir idag allt bättre och har en längre livslängd än tidigare. Dessutom har de den stora fördelen att man inte behöver behandlas med warfarin utan det räcker med acetylsalicylsyra. I de fall som warfarin krävs, behövs behandlingen vanligen bara under en kortare period, som under ett par månader. Om det görs ett dubbelingrepp som till exempel byte av hjärtklaff samt kranskärlskirurgi och/eller kirurgi på grund av rytmstörning, så kallad MAZE operation kombineras olika blodförtunnande läkemedel, för att skydda personen från de komplikationer som varje enskild komponent kan ge upphov till.
Steg 7/7 - Det finns metoder för att reparera en klaff
Klaffplastik
Om det finns ett läckage i mitralisklaffen väljer man ibland att försöka täta klaffen med hjälp av en ring i öppningen och en samtidig operation av klaffen. Detta görs nu även vid läckage i aortaklaffen (aortainsufficiens). Fördelarna med dessa tekniker liknar de fördelar som ses vid biologiska klaffproteser. Dessutom finns ett värde i att behålla den ursprungliga klaffen då bland annat risken för att infektioner uppstår i klaffen minskar. För äldre och sjuka personer med aortastenos finns idag andra metoder som bygger på kateterburen teknik. Istället för sedvanlig operation via öppen bröstkorg kan klaffen nås via blodbanan och då ofta via ett kärl i ljumsken.
Testa dina kunskaper om klaffsjukdomar
Här kommer några frågor för att sätta dina kunskaper på prov:
